Pastor Bosse, ca 45, i den tynande frikyrkoförsamlingen i Vaggeryd står på knä och ber till gud om en uppenbarelse som kan visa hur han ska få fart på väckelsen. Tystnad. Han reser sig suckande, sätter sig vid datorn och tar fram Google maps. Zoomar in över Vaggeryd. Långsamt förvandlas konturerna runt samhället till en figur som håller upp ett långfinger i luften. Snabbt sätter Bosse sin ena hand över kartbilden. Sedan sänker han den, tar ett ritverktyg och ritar en ‘välsignande’ hand över långfingret och viskar ett ‘Tack’ till vår herre.

Bosse öppnar sitt garage. Det är fullt av gammal inredning från något frikyrkokapell. Han plockar ut en cykel och cyklar till stationen där han tar ett tåg mot Karonsbo. På tåget somnar han. Han drömmer en mardröm där han som liten står vid en klyfta mellan himmel och helvete. På helvetessidan, med en vinande piska i handen, tornar djävulen upp sig över bergen och på himmelssidan en predikant som frågar honom om han är rädd. Bosse svarar att han inte är rädd för sin egen skull. Han pekar mot en avsats över helvetet där en man står. Samtidigt som avsatsen faller ner i avgrunden hamnar Bosse på ett tåg som åker längs kanten, bort från avsatsen. Han ropar ’Pappa!’ och trycker sig mot fönsterrutan.

Bosse vaknar av att tåget stannar. Vagnen är tom förutom han själv och D. Helge Andersson, tågvärd, som föklarar att det blivit ett växelfel och att de befinner sig utanför Limbo i Dalarna. Bosse får förtroende för tågvärden och han berättar för honom att han ska försöka övertala en gammal släkting att ge honom ett arvsskifte skog i förskott. Med pengarna han kan få för skiftet vill han bygga ut bostadsområdet runt långfingret enligt hans egen ritning. Därmed kommer väckelsens vind åter att blåsa över Vaggeryd, det känner han tydligt i anden.

Tåget står mitt på en bro och strax framför dem ligger en strand. Bosse och Helge ser människor komma gående på stranden. Det visar sig vara personer och händelser ur Bosses liv, som när han knackat dörr i sin ungdom för att sprida evangeliet eller stått i grupp i skogen och skrikit att demonerna ska ge sig av, men också anekdoter berättade av Helge. Helge, som i början av resan representerar Den Helige Ande, berättar mer och mer utmanande historier som tvingar Bosse att tänka. Ifrågasättande av andra trosriktningar och livsåskådningar speglas mot märkliga företeelser i hans eget liv som han tagit för givna. Dopet, nattvarden, profetior, handpåläggning och tungotal. Harry Potter var farligt att läsa för att det var trollformler men vad var det egentligen för skillnad mot när Jesus trollade vatten till vin? Är det inte lite märkligt att så många kristna ler i mjugg åt de som tror på reinkarnation när de själva tror att Jesus bor i deras hjärtan? Bosse blir mer och mer irriterad på Helge då han inte beter sig som en äkta kristen borde göra. Han går till toaletten och sköljer ansiktet med kallt vatten. Ser sig i spegeln. För ett kort ögonblick ser han likheter med Helge i spegelbilden. Med blicken kvar säger han till gud att om han verkligen finns borde han kunna visa sig. Åtminstone för ett medarbetarsamtal.

Bosse kommer tillbaka till sin plats. Vagnen är tom. På stranden ser han ett par komma gående. De klär av sig och går nakna ut i vattnet. Bosse lutar sig något framåt och lutar hakan i handen. Ett harklande hörs bredvid honom. Han rycker till och vänder sig. Helge lutar sig fram och ser intensivt mot paret. Han säger att han blir så förb... arg. När Bosse undrar varför förklarar han att det är en fetich han har att bli arg på nakna människor, att de vågar visa sig som de är. Han går igång på det. En gradvis förändring börjar här till att det är Bosse som tvivlar mer och mer samtidigt som Helge spelar mer och mer helig. Helge berättar också om ett omöjligt bokprojekt som en nära vän en gång påbörjade men som slutade med att ingen fattade vad den ville säga. Istället startade den en massa krig. Inte mycket till författare.

Helge börjar diskutera vetenskapligt tänkande, att man behöver granska fakta och ställa sannolikheter mot varandra. Kommer fram till att han själv är osannolik. Bosse får veta att bakänden av tåget står över land så han går längst bak för att kliva av. Han vänder sig och ser på Helge som leende börjar bli genomskinlig för att efter en stund helt försvinna. Tågvisslan tjuter när Bosse är på väg bort från tåget. Han lyfter, utan att vända sig om, fingret i luften och fortsätter gå.

Bosse städar glatt ur garaget från gamla kyrkbänkar, en predikstol, psalmböcker och en orgel. Ur en bluetothhögtalare hörs ‘Highway to hell’ med AC/DC. På en skylt mot skogen står det ‘Naturvårdsområde, stiftelsen fingerfärdig’.