Något oroligt vilar över stålverket. Tommy har precis gått av sitt sista skift: alla i skiftlaget har fått gå och verket stänger för gott. Utanför portarna delar de en plunta, cigaretter och en gravsång. Industrin tystnar runt dem och till sist finns inget mer att säga. Bara kraftledningarnas surrande dröjer sig kvar samtidigt som arbetarna en efter en släpper taget – alla utom Tommy. Ensam söker han sig ut i mörkret där han tvingas möta stålet i dess mest obegripliga form.