I BRF Jordkällarens sterila mötesrum väntar fyra personer på att styrelsemötet ska börja. Ordförande Ola insisterar på att starta prick 18.00, men sekreteraren Gunilla, som egentligen vill ta över hans roll, vill vänta på den försenade Stickan. Birgit, en troende frikyrklig kvinna, klagar över ett inställt tåg, medan den tystlåtne Allan förgäves försöker göra sig hörd. När Stickan slutligen dyker upp är han ointresserad av mötet, där huvudfrågan gäller buslivet på gården. Ola föreslår ett förbud, Stickan kontrar med en absurd idé om snubbeltråd och en djup grop. När röstningen slutar oavgjort förblir Allan tyst, tills han försynt säger att han uppskattar lite liv. Styrelserummet sjunker – och vi färdas genom jorden till en kyrkogård.

Under resten av filmen följer vi medlemmarnas sista ögonblick och efterliv. Birgit svär över SJ när hon inser att tåget till himlen är inställt. Ola ser sin död som en seger i en rättslig tvist. Stickan, bitter och destruktiv, urinerar på sin egen grav. Gunilla tvättas ren av en begravningsentreprenör, utan framgång. Allan dör just när han ska förverkliga sin livsdröm. Och en marijuanarökande likbilschaufför knyter oväntat samman deras öden.