Det är sommarnatt i en nära framtid, på ett fäbodställe i norra dalarna. Natten fylls av en högt ljudande kulning. Dagen efter går en flicka med kont i bärskogen. Hon ser några mogna hjortron som hon ivrigt plockar på sig. Hon tänker ge dem som gåva åt en trästod i skogen, men när hon kommer fram till offerplatsen är något inte som det brukar. Flickan stirrar på figuren som står där stigarna delas. Hon skriker, tappar hjortronen och rusar därifrån. Vi ser trästodens ansikte, bestående av en ådrig stam

Ett väsen vid namn Frun har vaknat till liv.

Flickan och en samling vuxna lämnar fäboden med packade väskor. De går på en stig tillsammans och verkar söka efter något. Så ser de äntligen henne framför sig, med sina nio svansar och sin mask av näverbark. Det är Frun*. Hon har precis har uträttat ett ärende någonstans och är nu på väg tillbaka till den mystiska plats inuti berget som det sägs att hon kommer ifrån. Fäbodfolket är angelägna att ge henne de gåvor de tagit med. De försöker med mat och dryck och tobak, men det enda hon tar emot är röda barnkläder. Medan de överlämnar sina gåvor ställer de sina trevande frågor. De undrar hur det går med de barn hon har hand om, och vi förstår att det är barn som dött innan de fått något namn. Kanske är de sådana som vi kallar missfall, kanske det vi kallar abort? En av kvinnorna har särskilt svårt att ställa sin fråga. Men när hon väl gjort det och fått sitt svar, låter de Frun gå.

När skymningen fallit ser vi trästoden igen, numera iklädd masken från innan. Kvinnan som bar den sitter på huk framför stoden. Hon äter av de spillda hjortronen utan att vi ser hennes ansikte.

*Fruns specifika utseende och kostym planeras arbetas fram med kostymör men kan tex innehålla inslag av camouflage, signalfärg (tex ”jägar-orange”) och annat som sticker av från de andras kläder och gärna en mask av bäver (bark, ej flätat)