Ett år på Kombo (arbetsnamn)

Vilka är de ensamkommande flyktingbarnen?

De kommer från olika kulturer, talar olika språk, är olika gamla när de kommer till Sverige, har olika erfarenheter med sig, olika svårigheter och talanger, olika personligheter och olika förutsättningar för att skapa ett bra liv i Sverige.

En sak har de gemensamt, de har lämnat allt i sina liv, sina närmaste relationer, sin kultur, sina hem, och det ofta mot sin vilja.

I den här filmen vill jag följa och lära känna fyra av dessa barn under ett år.

Vad är Kombo?

Kombo är ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Kombo består av fem lägenheter, plus ett kontor, i ett bostadskvarter i Falun. På Kombo bor tolv barn, sex flickor och sex pojkar. Alla har egna rum och det finns personal på plats dygnet om.

Barnen har varit mellan två och sex dagar i Sverige när de kommer till Kombo.

”Då gäller det att snabbt scanna av barnet och försöka se: Vem är det här? Hur mår han/hon? Hur kan vi hjälpa det här barnet?” berättar Kjell Nordqvist, föreståndare på Kombo, som har varit med från starten 2007.

(Kjell kommer vara vår kontakt från personalen. Han hör av sig när något är på gång och han är också med i filmen ibland. Kjell är lugn, verbal, med glimten i ögat och han älskar sitt jobb.)

I genomsnitt bor barnen två år på Kombo.

Vad händer för ett barn som kommer till Kombo?

Barnet får sitt rum och under första veckan träffar barnet mellan 50 och 60 personer som hon/han ska lära känna. I de första samtalen har barnet en duktig tolk, det är viktigt att verkligen förstå vad barnet säger direkt.

Under första veckan börjar barnet också i grund- eller gymnasieskola. Processen för att söka uppehållstillstånd dras också igång direkt.

Vilka processer går ett barn igenom när hon/han kommer till Kombo?

Den första tiden är en ”smekmånad”. Allt är toppen, barnet har fullt upp med språket, alla nya relationer och är glad över att vara på Kombo. Efter en tid kommer oron, barnet börjar sova dåligt, blir kanske lättirriterat, visar tecken på att allt inte är som det ska. Beroende på vad barnet har varit med om kan den här perioden bli olika lång och olika svår. Personalen är van att känna igen tecken på när oron/ångesten börjar, (och meddelar mig). De försöker finnas och stödja genom bla samtal. Blir barnet alltför oroligt får hen byta miljö under en kort period. Åka iväg med en personal till en stuga i skogen eller liknande.

Väntan på besked från Migrationsverket är svår för alla barn. När barnet väl får ett besked beror den första reaktionen på om det är ett postivt eller negativt besked. Även om det är ett positivt besked så infinner sig ofta en depression efter den första glädjen. Nu börjar ytterligare en svår fas, då barnet ska inse att den kanske aldrig kommer återse sin familj, att nu ska livet vara här i Sverige, livet på flykt är över.

Kort presentation av barnen:

Vi följer barn som har varit i Sverige lite olika länge, för att fånga olika delar av den ganska långa processen till ett liv i Sverige.

Under september månad kommer tre nya ungdomar till Kombo. Ingen vet vilka de är nu, men vi följer två av dom från början, är med och möter dem på flygplatsen.

De andra tre vi vill följa är:

Mirwaiz är 16 år och född i Afghanistan. Han kom till Kombo i början av juni i år och hann inte börja skolan innan lovet. Han har pluggat själv under sommaren och det går bra. Mirwaiz har precis fått uppehållstillstånd. Han är mycket målmedveten, intelligent, älskar matematik och fotboll. Han går nu på IM ( individuella programmet, språk). Lite blyg, men vi hoppas att det ska släppa.

Safa, är 18 år, och kommer från Eritrea. Hon har varit i Sverige i elva månader. Safa är jätteduktig i engelska och svenska. Hon har fått uppehållstillstånd. Under sommaren vikarierade Safa på ett äldreboende i Falun. Safa går introduktionsprogrammet på gymnasiet och har som mål att plugga ekonomi. Safa är öppen och lätt att prata med.

Kumer, är 17 år och kommer från Somalia. Kumer kom till Kombo i slutet av maj i år och har precis fått uppehållstillstånd. Kumer har en två-årig dotter i Mogadishu som hon nu försöker få hit. Kumer har inte kommit lika långt med språket.

Jag presenterar fem ungdomar här, eftersom jag tror att någon av dem kommer att hoppa av.

Vad kan tänkas hända under ett år på Kombo? Vad får vi se i filmen?

För de barn som redan har varit här ett tag får vi följa deras process med att på djupet acceptera att det är här de ska bo. Konkret kan det vara att följa med när barnet flyttar, försöker skapa sig ett socialt liv genom att gå med i föreningar, träning, träffar landsmän. Deras jobb med språket, nya kulturolikheter att förstå i stort och smått. Vara med när känslolivet gungar.

Vi följer Kumers kamp, kommer hon att lyckas få hit sin lilla dotter? Och sen?

På Kombo uppstår då och då konflikter mellan barnen och mellan barn och vuxna. Många gånger handlar det om olikheter i traditioner och vanor. Vi är med vid några sådana tillfällen. Personalen är van att prata och fundera kring de här frågorna tillsammans med barnen.

De två helt nya barnen följer vi från början. Är med när de får sina rum, lär känna dem samtidigt som de försöker förstå vart de har kommit. Vi är med när de träffar de andra barnen på Kombo, personalen, skolan, kanske någon myndighet. Vi följer deras process att först försöka anpassa sig, vara som de andra, genom oro och väntan på besked, saknaden efter sina syskon och föräldrar, när de krisar och när de är glada.