En pappa dör plötsligt utan förvarning. Chocken och sorgen är stor för de berörda, men det väcker också många och stora frågor om livet och döden. Vad innebär egentligen sådant som början och slutet? Evigheten? Existentiella frågor som ställs på sin spets när filmarna börjar konfrontera deras inre, mitt i en sorgeprocess. Vad finns kvar, förutom minnen och ett skuldsatt hus, och hur placerar man egentligen in sig själv i termer som före och efter? Vilka kopplingar finns genom historien? Det blir en fråga om makt över sin tillvaro.

En väv växer fram, där den stora frågan blir vilka vi är och vad vi egentligen gör här? Svaren söks i lika stora delar dåtid, nutid och framtid. I detta kommer flera känsliga ryggsäckar, sådana som vi alla bär med oss, att öppnas och dissekeras, och så sakteliga växer en stark central bild fram. Nämligen att vår relation till våra medmänniskor är starkt bundet till platser. Och betydelsen av dessa platser liksom cementeras in i alla som lever, har levt och kommer att leva. Följdfrågan, och kanske den viktigaste av allt blir då vad som händer med oss som lever på platser som förväntas att dö. Vad händer med oss som lever i avfolkningsbygd? Och varför ser samhället ut som det gör idag, och hur påverkar det oss, som människor?

Filmen tar avstamp ändå tillbaks i den tid då urberget bildades, och tar oss med på en resa från gruvbrytning, skogsindustri, stålverk, genom de kamper som förts genom tiderna för att skapa det samhälle vi har idag, alltsammans med en katalysator som utgörs av fundamenten livet och döden. Av evigheten.

Formen vi använder är en hybridiserad essäfilm, där en inre monolog ackompanjeras av associativa bilder, som tillsammans med nu levande och döda poeters och filosofers tankar kring liv, död, samhällsutveckling, kolonialism, kulturappropriering, identiteter etc. blir till en tankeväckande väv. Filmen vill uppmana till att se långa och korta samband, att allt det vi ser idag inte automatiskt bör tas för givet. Att alla rättigheter vi har idag är resultat av en målmedveten kamp och likaledes är dess hotande resultat av lika målmedvetna kamper.

Centrala begrepp är morfologi, metamorfos och dialektik, och vi tror att med dessa kan man förklara alltings sammanhang, vilket egentligen alla frågor cirkulerar kring. Det är själva navet. Men det berättas genom en ram av kontrasten mellan ett levande hem, och ett som förtvinar bort och skall säljas. Kontrasten mellan en urbanisering och en döende landsbygd. Kontrasten mellan livet och döden. Att stilla se på, och att aktivt kämpa emot.