Fredrik Caresten
Merit på Beat

Synopsis

Med ett enormt sväng, fenomenal känsla för melodier och en stundtals trolskt vemodig ton dök Merit Hemmingsson upp som en udda fågel på den svenska musikhimlen i början av 60-talet. Karriären inleddes som jazzpianist och 1963 fick hon chansen att flyga över till USA där hon bildade ett band bestående av kvinnliga afroamerikanska musiker som fick namnet Merit and her Girl Stars. ”Min plan var att gå på Oscar Petersons jazzskola i Toronto, men istället blev jag ivägskickad för att sätta ihop ett band med kvinnliga svarta jazzmusiker, vilket jag också gjorde under tre månader i New York. I New York fick jag bland annat annat sitta in med Miles Davis band en kväll på Village Vanguard och fick privatlektioner av både Lalo Schifrin och Joe Zawinul.” (M. Hemmingsson, Orkesterjournalen nr. 3, 1963) Merit and her Girl Stars fick en hel del uppmärksamhet med bland annat ett liveframträdande på bästa sändningstid i SVT. Vid mitten av 1960-talet överg...

Med ett enormt sväng, fenomenal känsla för melodier och en stundtals trolskt vemodig ton dök Merit Hemmingsson upp som en udda fågel på den svenska musikhimlen i början av 60-talet. Karriären inleddes som jazzpianist och 1963 fick hon chansen att flyga över till USA där hon bildade ett band bestående av kvinnliga afroamerikanska musiker som fick namnet Merit and her Girl Stars.

”Min plan var att gå på Oscar Petersons jazzskola i Toronto, men istället blev jag ivägskickad för att sätta ihop ett band med kvinnliga svarta jazzmusiker, vilket jag också gjorde under tre månader i New York. I New York fick jag bland annat annat sitta in med Miles Davis band en kväll på Village Vanguard och fick privatlektioner av både Lalo Schifrin och Joe Zawinul.”

(M. Hemmingsson, Orkesterjournalen nr. 3, 1963)

Merit and her Girl Stars fick en hel del uppmärksamhet med bland annat ett liveframträdande på bästa sändningstid i SVT. Vid mitten av 1960-talet övergick hon helt till hammondorgel och ledde orkestern Meritones. År 1971 utkom albumet Huvva! – svensk folkmusik på beat, där hon blandade svensk folkmusik med jazz och rock. Albumet blev mycket uppmärksammat och följdes av Trollskog (1972) samt Bergtagen (1974) – hennes trilogi baserad på svensk folkmusik. Det finns en fantastisk musikfilm med Merit och hennes band från festivalen Ragnarock i norska Holmenkollen från 1973. Likt en skandinavisk motsvarighet till Woodstock samlades 40 000 människor i det klassiska skidområdet för att lyssna på det senaste inom rock och jazz.

Totalt har hon gett ut nitton album sedan 1967. Hon fick ett uppsving på 2000-talet då hennes folkmusikskivor uppmärksammades och blev tillgängliga igen. På sina senaste album har hon samarbetat med slagverkaren Ola Hultgren (sedan 2018 Ola Winkler) och producent Tobias Fröberg. Albumet Merit, som kom ut 2016, är den första skivan med helt egna låtar.

År 2017 blev hon invald i Swedish Music Hall of Fame. 2019 mottog Hemmingson ett av Sveriges större konstnärsstipendier, det en halv miljon kronor tunga Ganneviksstipendiet. Syftet är att stödja konstnärskap som kan förväntas få stor betydelse för kulturarvet. Motiveringen löd:

”Få musiker har förmågan att vara avantgarde och folkliga på samma gång. För detta krävs en egen ton och ett unikt förtroende för publiken. Hon har begåvats med båda. Under 1960-talet var Nalen hennes hemvist, där hon bildade kvintett med afroamerikanska jazzmusiker, tillika kvinnor – för tiden oerhört uppseendeväckande. Men det verkliga pionjärskapet föddes med den stora förälskelsen: Hammond B3. Genom att tolka befintlig folkmusik på ett så främmande instrument som hammondorgeln väckte hon liv i vårt kulturarv. Med sina moderna arrangemang tillgängliggjorde hon en musiktradition som för den breda allmänheten hade legat i träda.”

Merit Hemmingsson bor idag i Visby och är fortsatt i högsta grad aktiv som musiker. Hennes karriär, med tyngdpunkt på åren 1963-1974 skulle vi – filmarna Fredrik Caresten och Johan Efrik vilja skildra i en dokumentärfilm. I en tid när musikbranschen och jazzen i synnerhet var extremt mansdominerad och en smula fördomsfull, kastade sig Merit in i det ena våghalsiga projektet efter det andra. Hon har alltid varit en egensinnig musiker som följt sin inre röst. Detta har i kombination med hennes musikalitet och känsla givit henne stor respekt bland musiker och initierade lyssnare. Trots det är kännedomen om Merit Hemmingsson inte lika självklar bland allmänheten som för exempelvis Jan Johansson och Bo Hansson från Hansson & Karlsson. Bland unga musiker har intresset för Merit vuxit på senare tid. Jazzmusiker inspireras av hennes genreöverskridande hammondspel och hiphop-producenter samplar hennes 70-talsinspelningar. Dessa kommer vi att tala med i intervjuer där de berättar om sin fascination för hennes tolkning av folkmusik med ”beat på svenska”. Vi vill genom arkivklipp levandegöra de omvälvande åren 1963-1974 då Merit för evigt skrev in sig i den svenska musikhistorien. Dessa varvas med intervjuer som vi gör under en roadtrip med Merit då hon besöker betydelsefulla platser runt om i landet, bland annat i jämtländska skogar, på Nalen i Stockholm och i de tidigare hemtrakterna i Leksand. Vi tar även in gamla intervjuer med bandkollegorna från Merit and her Girl Stars, bland andra Bert Etta Davis ”Lady Bird.

Läs hela synopsis Dölj hela synopsis

Bilder & Filmer

Projektinfo

#PR-01855

Projektmedlemmar

Medverkande