Fredrik och Cilla, runt 20, förbereder sig inför att råna en bank. Deras getawaydriver är flyktigt bekant till Fredrik: den något äldre, gladlynte och oväntat lugne Hugo, som med ett vokabulär taget från en svensk pilsnerfilm, i kombination med andra egenheter, får Cilla att undra vem i helvete hon hamnat med.

Alltnog, Fredrik och Cilla springer in i banken som är bemannad av två cyniska kassörskor. Kunderna består av en mamma med sin lilla dotter samt en pensionär som vill växla in gamla värdelösa tiokronorssedlar på sitt sparkonto. Fredrik och Cilla ber alla kunder att lägga sig ner på golvet. Samtidigt i bilen sitter Hugo och är uttråkad. Mitt i en diskussion Fredrik har med en av kassörskorna, som handlar om omöjligheten i att ta ut mer än 15 000 kronor från kassan om man inte har ringt tre dagar i förväg, kommer bankchefen fram från ett bakre rum. Bakom sig har han två maskerade rånare med varsin K-pist.

Alla blir konfunderade av den märkliga situationen: två oberoende rånarligor som rånar samma bank samtidigt. Bankchefen inser att han är dubbelt rånad, men accepterar faktum, och berättar att rånarna bakom honom har folk som vistas hemma hos honom, tagit hans familj som gisslan och tänker döda dem om de inte får alla pengarna i banken. Under tiden medan bankchefen ber en av kassörskorna att gå in på ett lokalt datasystem för att möjliggöra uttagning av mer än 15 000 kronor åt rånarna, Fredrik och Cilla argumenterar för att det är orättvist att K-pistrånarna ska få alla pengar (”vi var här först!”), K-pistrånarna argumenterar tillbaka, och kassörskan naturligtvis inte vet hur man hanterar det rådande operativsystemet, kommer Hugo inrusande in i banken.

Hugo undrar varför det tar sådan tid, Fredrik säger åt honom att gå tillbaka till bilen. Hugo känner igen den ena K-pistrånarens mask, det är Tommy – de har arbetat tillsammans tidigare. Tommy känner också igen Hugo och säger att han inte är förvånad över att se honom tillsammans med ”de här amatörerna”. Hugo gissar att Tommy utnyttjat det gamla påhittet om att ta bankchefens familj som gisslan. ”Det stämmer alltså inte?” undrar bankchefen. ”Nej, men det funkar alltid” svarar Hugo. Bankchefen slår plötsligt ner Tommy i ren ilska. Den andra K-pistrånaren springer vettskrämd ut ur huset och utbrister något på franska. Han kör iväg på en vespa (eventuellt rosafärgad).

Bankchefen låter Fredrik, Cilla och Hugo sticka från banken och slippa polisanmälan, för att de hjälpte till att avslöja Tommy (som nu ligger mörbultad på golvet). Pengar kan de dock glömma. Den ena kassörskan gör ett inpass och berättar att hon tryckte på larmknappen för typ tio minuter sedan (”inte för att det betyder att det är överdrivet bråttom med polisen i den här stan, men det skadar inte att lägga på en rem”). Cilla blir lite arg, men får en slap-in-the-face av kassörskornas hånande av rånarnas uppenbara låtsaspistoler. Cilla, Fredrik och Hugo går till slut därifrån, tillbaka till bilen. Fredrik är besviken över att det inte gick som han hade tänkt sig.

I banken reser sig pensionären från golvet och fortsätter diskussionen med kassörskan om tiokronorssedlarna.