Det här ska vara en film för den som har hamnat i ett utmattningstillstånd. Filmen ska gå att använda som en del i en läkningsprocess, en film som är stillsam, vacker och ger en känsla av vila men även inspiration och mot slutet väcker lust hos tittaren att ta ett steg i sitt eget liv. Ur ett mer medicinskt perspektiv är tanken att filmen ska ge möjlighet till återhämtning. Filmen är tänkt att finnas i en längre version som är lämplig att använda under sjukskrivningsperioden, och sedan samma bilder nedklippta i en kortare version som är lämplig att ha t ex som hjälpmedel för en fördjupad paus genom betingning, när personen åter är i arbete.

Behovet för den som blivit utmattad är kravlöshet. Omsatt till film är min tolkning av kravlöshet en långsam film med fokus på bilden och ljuden snarare än berättelsen. Den kraftigt utmattade hjärnan klarar av att processa få intryck och fastnar gärna i en detalj. Samtidigt är något av det mest återhämtande känslan av en annan värld, helt nya intryck. Det finns forskning gjord på Alnarp/SLU i Lund vilka miljöer som är lämpliga vid olika stadier i utmattningen och vägen mot tillfrisknande. Kort kan sägas att för den som är sjuk är det optimala stenlandskap och stenar, helt kravlösa miljöer som inte behöver någonting av dig. Ju friskare en blir desto mer intryck och rörelse blir viktigt. Jag tänker utifrån det att en kombination av bilder från kända miljöer och främmande världar är det optimala. Jag har goda möjligheter att omsätta det till film eftersom jag ibland bor i en liten by utanför en stad i Indien som heter Dharamsala, och har en fäbod utanför Mora. Jag har bred kännedom om naturen och olika platser runt om i Dalarna, himalayaregionen i Indien och även Norge. Jag vill filma mycket karga berg, våra slagghögar och gruvor, tjärnar och myrar. Sekvenser på annat kravlöst som t ex hönor som knatar runt i höstlöven, idisslande får som klappas ved som huggs, ull som kardas och spinns eller ris som rensas. Jag tänker mig vanliga ljud av susande träd och ovanliga ljud från templen i Himalaya, tunga brölande trumpeter och papegojjor.

Jag vill visa långsamheten, att det går att välja den. Att det finns alternativ till mer pengar och fler saker. Att vila kan vara att hämta vatten ur en brunn eller att sitta på ett tak i Himalaya och rensa ris. Vatten, ris, stenar och eld är centrala bilder och jag tror att många människor kan knyta an till de bilderna. Personer födda i Sverige kan se bilder från naturen och fäboden och knyta an till det och se det indiska som en annan värld, medan en person född i t ex Afghanistan kan knyta an till risrensningen som något bekant medan den svenska naturen kan representera en annan värld. Vi har alla plats och behöver samma saker, fast tvärt om ibland.