Moralisk balansgång mellan oförstående människor och brådskande känsla av att göra rätt/ agera i enlighet med sina värderingar Skogslandskap med dimma och stillhet. Varelser börjar framträda som skuggor ur mossan (dansare). Aevy är på en tillställning med andra människor. Rummet där hon befinner sig har börjat rotera och upplevas skevt. Det är starka färger och ljus som bländar henne. En kvinna (hennes samvete och över-jag) som har bevakat henne ett tag börjar prata med henne. De roterar kring varandra, kvinnan är oförstående vad hon gör där. Aevy försvarar sig och känner sig trängd, hon försöker att stå upp för sig själv. Hon stapplar till (musiken börjar höras) och när hon stöter till ena väggen har hon hamnat i skogen. (låten är igång) Hon är i ett kraftlöst tillstånd och märker att hon inte är ensam. Hon antar att figurerna i skogen är ett hot och börjar släpa sig ifrån dem. Varelserna har egentligen goda intentioner och ger henne stöd upp f...
Moralisk balansgång mellan oförstående människor och brådskande känsla av att göra rätt/ agera i enlighet med sina värderingar
Skogslandskap med dimma och stillhet. Varelser börjar framträda som skuggor ur mossan (dansare). Aevy är på en tillställning med andra människor. Rummet där hon befinner sig har börjat rotera och upplevas skevt. Det är starka färger och ljus som bländar henne. En kvinna (hennes samvete och över-jag) som har bevakat henne ett tag börjar prata med henne. De roterar kring varandra, kvinnan är oförstående vad hon gör där. Aevy försvarar sig och känner sig trängd, hon försöker att stå upp för sig själv. Hon stapplar till (musiken börjar höras) och när hon stöter till ena väggen har hon hamnat i skogen. (låten är igång) Hon är i ett kraftlöst tillstånd och märker att hon inte är ensam. Hon antar att figurerna i skogen är ett hot och börjar släpa sig ifrån dem. Varelserna har egentligen goda intentioner och ger henne stöd upp från marken. De rör sig omkring henne och försöker kommunicera med henne. Klipp till tillställningen och Aevy som är tillbaka i den överstimulerade miljön med dömande blickar och hånfullt låtande skratt. Hon tar sig in i ett tvättrum och klamrar sig fast vid handfatet. Stirrar in i sin spegelbild och ser en ynklig och svag person som stirrar tillbaka. Aevy böjer sig ner för att ta vatten i ansiktet. När vattnet träffar hennes ansikte förs hon tillbaka till skogen och ansiktet träffar istället en skogsgöl. Två par händer drar upp henne. Varelserna är där och hjälper henne återigen. Hon har ett uttryck av chock och kippar lite efter andan av det kalla vattnet.Aevy börjar få fart. Pusselbitarna läggs på plats och hennes steg har fått en ny beslutsamhet i dem.Varelserna blir enhetliga och blir som en medvind i hennes rygg. Lite av tyg från den absurda tillställningen uppenbarar sig i skogen. Hon springer vidare in i tygerna, de virvlar omkring henne, men hon tar sig vidare. Kvinna B står framför henne Aevy ger henne en kram, kvinnan ler och blir till stoft. Kvar är Aevy, fridfull och lägger sig ner i myllan.
