Film är till för alla, vare sig man gör film eller upplever film. Både i länet och i resten av landet har man framgångsrikt arbetat med film på särskolor, där eleverna genom att göra egen film utvecklat sitt språk och sociala färdigheter. Filmer kan textas och tolkas så de kan upplevas av både hörsel- och synskadade. Film kan också vara ett sätt att uttrycka sig på om man på grund av psykiska eller fysiska sjukdomar eller skador inte annars kan berätta det man vill berätta. Och även om film oftast är bild och ljud i samverkan, så finns det väl ingenting som säger att man inte kan utesluta det ena eller det andra…?

Vi strävar efter att lärare på alla skolor, från förskolan till högskolan, ska få de verktyg som behövs för att använda filmen i undervisningen lika naturligt som böcker, penna och papper, samt det talade språket. Allt i enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) samt FN:s konvention för barnets rättigheter (läs mer under huvudrubrikerna i vänsterspalten, Barn, ungdomar och film och Film i skolan).

Dela!